Samtidsbetraktelser

Funderingar i elfte timmen

De senaste veckorna har jag funderat väldigt mycket på ledarskap och hur jag vill leda andra att genomföra stordåd.

Jag skall försöka få ner mina teorier i en lista av punkter,

  • Lyssna på dina kollegor/medarbetare oavsett vart i organisationen de arbetar.
  • Tänk på att det är de som har lite ”skit under naglarna” som faktiskt kan det de gör.
  • Ta vara på din befintliga kompetens som har erfarenhet i stället för att bara lyssna på proffstyckare.
  • Våga ha fel.
  • ”Jag vet inte” är ett svar så gott som något, men ta reda på det du inte vet.
  • Inse när det är dags att kliva åt sidan.
  • Stötte de som vill utvecklas och låt dem växa.

Detta är helt och hållet mina tankar och teorier och har ingen som helst vetenskaplig grund.

//J

Dessa cyklister och jag är en av dem.

När jag cyklar till och från jobbet så roade jag mig med att observera mina medcyklister lite extra noga när det gäller några enkla trafikregler. Det jag slogs av var att rött ljus och körriktning i cykelbanan inte gäller för alla.

Jag fick dock mina fördomar krossade när det gäller vilka som bryter mot dessa regler inte är lycra klädda proffscyklist wannabe som mig själv utan att det är i princip från alla cyklist grupper, detta gör mig lite konfunderad och orolig.

Om vi (cyklister) skall få någon som helst respekt från andra trafikanter som inte följer trafikreglerna så bör vi som grupp kanske försöka följa enkla regler så som enkelriktat, trafikljus, belysning och reflexer.

Det som hänt de senaste dagarna är att man har sett cyklister köra rakt ut förbi rödljus in i korsningar för att aspirera på att bli kylarprydnad på en bil. Sen alla dessa sköna människor som kommer farande på cyklar för 20kkr plus som uppenbarligen inte har råd med lampor i mörkret, har varit på väg att frontalkrocka med ett par stycken sen i måndags.

Nä ska vi få någon respekt av andra trafikanter så får vi nog börja med att följa reglerna själva.

//J

På väg mot ett nytt år.

Tjo!

För två år sedan valde jag livet och reste mig som fågel Fenix ur askan och för ett år sedan valde livet att ta med mig på en resa som jag bara har sett början på och som kommer att ta mig mot upplevelser och platser jag aldrig trodde jag skulle få vara med om.
En sak vet jag i alla fall att jag ska försöka nå till mållinjen i Ironman Kalmar 2017.

Jag hade aldrig tagit mig igenom dessa prövningar utan min familj och mina vänners stöd hela vägen fram till idag.

//Jonas

Äntligen fredag!

JAAA!!

Nu är det äntligen fredag och en helg att vila upp sig på en stund, imorgon golf med junior på Partille golfklubb (Lexus Junior Tour) och sen kommer de som varit på Kompisvallen och tittat på 1D hem. 😀

Själv skall jag iväg och hålla i en tävling för våra yngsta juniorer ikväll med start 18:00.

På lördag kväll ska jag ta det vackert och bara mysa med familjen.

En dag närmare semestern

Det blir färre och färre dagar kvar i almanackan tills det blir semester men denna helgen ska jag och junior ha lite killar kan tid tillsammans med golf å god mat och förhoppningsvis lite hyffsade resultat.

Jag har äntligen lämnat ifrån mig ett hästjobb som har hängt över mig de senaste veckorna, vilket är jätte skönt så nu kanske jag kan börja varva ner inför semestern.